Idag har vi varit på det årliga julspektaklet som arrangeras i Nagu. Hundarna följde med och de fick massor med uppmärksamhet och folk som ville klappa och fota dem 🙂
Vi skulle egentligen bara upp en sväng och titta men träffade på så många gamla bekanta och fastnade med munne så vi blev kvar till slut. Och efter det tog vi vägen om hundrastgården så hundarna fick springa av sig ordentligt. Där träffade vi på Julia med sina tre hundar och hennes kompis 🙂
Igår morse anlände vi till Åbo. En snabb rastning direkt vi kom av båten som vanligt och sen körde vi raka vägen hem till Nagu där vi tog en sväng förbi hundrastgården där hundarna fick springa av sig ordentligt efter båtresan.
Det var riktigt jobbigt att komma hem men ändå skönt att äntligen träffa pappa igen…Har med flit sett till att ha alldeles för mycket att göra de senaste månaderna för att man själv inte skall hinna med och tänka för mycket. Men här hinner livet ikapp och det är omöjligt att undvika verkligheten! Innan har det alltid varit glädjetårar när man kommit hem men nu är det tårar av sorg och bitterhet.
Pappa sa det rätt bra ”Att komma hit hem för dig känns väl ungefär som när du vann SM, det är roligt men ändå inte.” För precis så kände jag när vi vann, klart jag var stolt och glad men den där totala lyckan och glädjen är svår att känna när en så stor del av en ryckts ifrån en. Och precis som jag är väldigt glad över att träffa pappa igen men hur kan man vara riktigt glad när mamma saknas oss och det gör så j**** ont!
Mamma har alltid sagt att jag och pappa jobbar bra ihop och det har hon helt rätt i, vi är ett bra team. Redan igår började vi med att ta ut hundburen från bussen och tog ner skivorna från väggarna för att kunna börja isolera. Idag har vi fortsatt med det och det går bra framåt. Så länge man håller sig sysselsatt går det bra men där mellan varven rinner floderna längs med kinderna.
Idag fick även hundarna sitt första träningspass här, blev en lite kortare runda på drygt 8km men vågade inte chansa och köra skogsvägen innan jag kollat så de inte fanns några träd över vägen. Gör inte om det misstaget efter att ha fastnat med ATVn bakom ett träd som fallit och med 8 spring-glada hundar framför…Men i morgon blir det förhoppningsvis en lite längre runda.
Som vanligt har hundmat-serveringen flyttat in i mammas verkstad, så himla skönt att stå inne i värmen och fixa med det. Och hundarna har fått flytta in i stallet och får bo tillsammans med hästarna tills bussen är färdigisolerad och burarna är på plats igen. Men varken hästarna eller hundarna bryr sig nåt mer utan verkar trivas rätt så bra 🙂
Fick en ordentlig utskällning, som alltid, av Wilda när jag kom hem igår. Min vackra gamla tant❤
Brorsan och Rasmus kom förbi en sväng på dagen så hann umgås lite med gofisen och på eftermiddagen åkte vi och hälsade på dem och jag fick äntligen träffa nytillskottet. Vi hann även en sväng förbi min bästaste farmor innan det var dags att åka hem och rasta och mata hundarna.
Igår kväll fick vi besök av Therese med familj. Blev en bit kvällsmat, hundmys och en massa hundsnack, vad annars liksom? 😉 Och puppisarna var överförtjusta i Lilla E❤
I morse blev det träning med 11 hundar. Min Johan körde ett 6-spann med Vrål-Åke, Gale – Himla i lead, Hermann – Protus i point och Sao – Winch i wheel. Jag körde ett 5-spann med ATVn, hade Doris – Elmer i lead och sedan 3 av Thereses och Johans hundar, Shadow i point, Max – Kirri i wheel och så följde även ”den andre” Johan med 🙂
En väldigt fin start på dagen och för en gångs skull slapp man tugga lera 🙂 Alla 11 jobbade på riktigt bra och fokuserade framåt trotts och brydde sig inte ett dugg om varandra trotts att de var första gånge vi tränade ihop. Väldigt nyttigt för unghundarna och så roligt att se att de jobbar så bra. Tack för en väldigt trevlig kväll och sällskap på träningen! 🙂
För knappt en månad sedan fick jag ett mail av Ellen där hon skrev att hon var intresserad av att testa på drag med sina två hundar, en Border collie och en Australian shepherd. Hon ville hitta en komplettering och variation från agilityträningen samt bygga muskler och i söndags fick vi äntligen till en träff och Ripp och Angel, fick prova på drag 🙂
Först ut var Ripp, vi kopplade honom framför kicken och han och Elin drog iväg. Tog inte lång stund innan han fattade galoppen och det var fullt drag på honom. Cyklade bredvid ifall det skulle vara något men det gick ju så bra att jag knappt hängde med.
Efter de hade fått prova springa var för sig kopplade vi ihop dem och de fick springa tillsammans vilket också gick hur bra som helst. Verkar som två nya dragtokar har fötts, älskar deras galna miner! 😉
Idag var de och hälsade på igen och Ellen körde kick med Ripp och Angel medan jag körde Myran och valparna. Fjärde gången valparna drog och andra gången de gick i ett 4-spann och idag fick de även testa på omkörningar vilket gick utan problem 🙂
Så långt har valparna verkligen varit exemplariska, de är lugna och tysta i starten, de reder ut trassel och jobbar väldigt fokuserat. Behöver knappast säga de men är SÅ otroligt stolt och nöjd med puppisarna!
På torsdag har vi bestämt träff igen, då blir det inte lika många hundar att träna då Doris, Elmer, Hopi och Ilo skall vila inför Skånedraget som går av stapeln nu i helgen. Blir sista genomkörarn inför EM, börjar bli lite små nervös och exalterad nu!
Vart tar tiden egentligen vägen?! Igår, den 1a, blev valparna 8 månader men det känns inte som det var länge sedan de låg där i valplådan och såg ut som små marsvin och nu har de gjort sin dragdebut 🙂
En gång innan har de haft selen på sig men då sprang vi bara en kort sväng men idag fick de dra en runda med mamma Myran. Så underbart att se dessa små liv utvecklas som man följt från deras första andetag och nu deras dragdebut, och att de genast fattar galoppen och vet vad de skall göra. Det är valpigt och de ser lite roligt ut när de klumpigt galopperar fram men deras fokus och arbetsvilja är fantastisk! Nu äntligen börjar det roliga!!
Mythra är minsta och försiktigaste av valparna men hon är även den som är mest lyhörd och som tyr sig till en och med den dragviljan hon verkar ha känns det väldigt lovande.
Winch, våran lilla clown, en glad och sprallig kille! Han är stor och stark, en kopia av sin far, och förhoppningsvis kommer han att bli lika duktig.
Sist men inte minst har vi vårat lilla energiknippe, hon den där som driver en till vansinne med sina hyss och hennes envishet, lille fina Gale.
Svårt att få denna lilla dam att stå still, blev inte ett enda foto där hon stod/satt lika fint som sina syskon. Men hon har en härlig energi iallafall och det märktes när hon drog iväg!
[hcolumns]
[columnhelper col-md-6]
[columnhelper col-md-6]
Igår var ingen bra dag! Det började med att ATVn inte ville starta trotts att batteriet laddats dagen innan, så ingen träning med den. Under tiden jag försökte lösa detta var hundarna ute på gården, precis som vilken annan dag som helst. Fick syn på en blodig Doris och första tanken som slog mig var ”Vad har hon nu haft ihjäl!?!” men såg efter en stund att hon på något vänster lyckats riva av en klo 😦 Fram med första hjälpen-lådan och försöka få stopp på blödningen och tvätta rent. Såg väldigt fint ut när det väl slutade blöda och hon verkade knappt bry sig då hon glatt gick runt på alla fyra och var lika energis som alltid.
[/hcolumns]
Under natten har hon varit lugn och sovit gott bredvid husse men i morse när jag kom hem från jobbet hoppade hon på tre ben. Avvaktade med att ringa veterinären men efter några timmar sömn och eftersom hon fortfarande knappt stödde på de ringde jag dem strax efter 13, och som alltid var det inga problem och vi fick en tid bara två timmar senare.
Och eftersom ATVn inte själv reparerat sig och hundarna måste tränas åkte kickbiken fram. Är inga som helst problem att träna med den men det tar enormt mycket mer tid än med ATVn då man kan köra alla samtidigt. Så istället för ca. 2 timmar som det tar normalt blir det minst 4,5 timme om alla skall tränas men vad gör man inte 😉 Hann iallafall klämma in ett pass med Elmer och Ilo innan vi brummade till veterinären.
Väl på plats fick Doris lugnande, det blev x antal gånger den normala dosen då damen är väldigt bestämd och kämpade ut i det sista.
[hcolumns]
[columnhelper col-md-6]
[columnhelper col-md-6]
[/hcolumns]
Det visade sig vara rätt beslut att åka in med henne då det fortfarande fanns kvar en liten klobit. Den togs bort, såret putsades rent och så fick hon ett bandage. Tog inte länge innan hon vaknade till efter uppvakningssprutan, väldigt groggy men upp skulle hon.
Älskade envisa lilla tös! 🙂
Väl hemma blev det ytterligare två turer med kicken, först med Hopi och Roo och sen tog Johan Himla på en tur.
Ett stort tack till Gustav och hans team på Lerums Djurklinik, känns tryggt att veta att ni finns där! Nu får vi bara hålla alla tassar och tummar och hoppas på att Doris sår läker snabbt så hon kan fortsätta sin träning som planerat!
Vi har haft några sköna och effektiva dagar hemma i Norrland. Spikat takläkt och vindskivor på hundhuset så de är redo för plåten. Och så har vi även fixat grunden till ytterligare två hundgårdar så nästa gång blir det att smälla upp sektioner 🙂
Hundarna har varit ute med oss på dagarna..
..och på kvällarna har det blivit mys, rätt skönt utan TV! 🙂
Nu har vi lämnat ett kallt och snöblaskigt Norrland och styrt kosan söderut mot Nybro och den sista kvaltävlingen inför EM!
